Om mig

Jag heter Malin Olsson, jag är 15 år och bor i hälsingland.
Jag började rida för ungefär 8 år sedan, men har alltid haft hästar omkring mig, och gillat det!
Under åren har jag hunnit haft många olika typer av hästar. Första hästen jag någonsin suttit på var nog min mammas gamla ponny, en korsningsponny vid namn Nathalie, hon var en korsning mellan russ och nordsvensk. Hon blev över 30 år gammal.
Första egna hästen jag kom i kontakt med var en 14 årig varmblodstravare, som hette Stallion Surprise. Då var jag ca 7 år gammal.
Hade då samtidigt även en nordsvensk travare som hette Pigge Pirat. Självklart var dom inte mina egna, men jag red dem. Efter ett tag köpte vi halvblodsstoet Justina. Det var då mitt westernintresse började. Hon var riden western och hade otroligt fina steg. 
Efter några månader tyckte jag att "min" häst (Stallion), var för stor för mig. Så min familj sålde båda travarna.
Då fortsatte jag rida på ridskola något år, och när jag var 10 år gammal köptes gotlandsrusset Vinjarina.
Med henne har jag haft mycket roligt, varit med på både hopp och dressyrtävlingar (prova-på klasser), men även tävlat framgångsrikt inom western, men framför allt, våran kommunikation har varit otrolig! Den har förbättras enormt nu på senaste tiden också, framför allt sedan jag börjat tänka enligt NH.
Efter några år var jag med och red en quartervalack i westernridning. Vi hade honom bara i något år.
Sedan blev det bara min ponny Vinjarina kvar i stallet hemma på gården.
I november förra året (2009) tog jag hem en ny varmblodstravare, vid namn Crowbar (www.crowbar.bloggplatsen.se). Tyvärr funkar det inte mellan oss, så nu ska han förmodligen, förhoppningsvis säljas.
MAJ 2010 köpte jag korsningsponnyn Indra, och allting har hittills funkat bra.
Kommunikationen har påbörjats bra tycker jag.

Jag håller somsagt på med mest westernridning, för att mitt intresse mest ligger där. Men jag gillar även dressyr, och möjligtvis lite hoppning.
Jag själv anser att jag har en sund insyn i hästlivet, och jag väljer mina hästar i främsta hand, alltid.
För mig betyder hästarnas välbefinnande mest, sen spelar det ingen roll vilken häst/ridsport man vill hålla på med...